Detta är ett utkast på sju utgångspunkter för samverkan som sammanställts efter workshops och diskussionsgrupper. Punkterna får gärna kommenteras och ges förslag på omformuleringar eller ändringar. Hållbar utveckling är en levande process.
1. Formulera och dela ett tydligt gemensamt syfte, mål och mening för projektet.
• Det effektiviserar processen för samspel med en förankrad målbild och stärker fokus för totalt behovsanpassad idégenerering, design, produktion, marknadsföring etc.
• Det säkerställer ett hållbart fokus genom en tjänst eller produkts HELA användningscykel. -Från produktion, användning, återvinning, återanvändning/closed loops/cirkulär ekonomi.
• Samverkande aktörer kan vila i en gemensam värdegrund och öppnar möjligheterna för en proaktiv co-branding.
Ett gemensamt syfte, mål och mening underlättar en kontinuerlig strävan efter full hållbarhet genom alla led och i alla aspekter av verksamheten.
2. Utnyttja exponeringsutrymme med aktörer som delar samma medvetena syfte.
• Kommunikation med ETT tydligt bakomliggande budskap har större möjlighet att tränga igenom mediabruset till en bredare publik. Bra marknadskommunikation med hållbart budskap stärker positionen för andra hållbarhetsinitiativ och engagemang.
3. Samverka i gruppdynamik mellan tre kompletterande kapacitetsområden.
a. Akademiskt/forskning/vetenskap/naturvetenskap
b. Kreativitet/Design/Idé och konceptgenerering
c. Entreprenörskap/Ledarskap/Affärsutvecling/Marknadskunskap
Gruppdynanik
4. Generera “god” lönsamhet och hållbar tillväxt.
• Lönsamhet inom hållbara initiativ motiverar marknaden att satsa på hållbara lösningar. Hållbar utveckling måste bli värdefullt även ur ett ekonomiskt perspektiv.
• Med god ekonomi kan man investeringa i mer hållbara alternativ för att stärka hållbara satsningar i samhället. Man låter ekonomin kretsa inom de ”goda” verksamheter som ju också är beroende av lönsamhet. Hållbar tillväxt.
• Allmänheten ska känna ekonomisk trygghet i mer medvetna branscher. Att det är ett tryggt inkomst- och försörjningsalternativ och inspirerar till sundare konsumtionsbeteende.
• Det ökar omsättningen, tillgången, kvalitén och sänker priserna.
5. Mångsidighet, flexibilitet, gräns- och blocköverskridande.
• För att kunna anpassa idégenerering och produktion till en flexibel verklighet och kunna möta verkliga behov. Det finns inte en lösning utan väldigt många. Stor småskalighet.
• För att undvika stagnation på grund av politisk prestige.
6. Kvalitetskrävande ”new consumers” som initial målgrupp (value consumers, lohas, konsument 2.0 etc som ser större värden i vad och hur de konsumerar än gammelstatus och prestige)
• Hållbart är oftast dyrare initialt och denna målgrupp kan prioritera.
• Value consumers är också trendskapande och kan inspirera allmänheten till medvetnare konsumtion och pressa bolag till hållbar verksamhet och produktion.
• En effekt av hållbar konsumtion är att den ska tillgodose allas möjligheter till sundare konsumtionsvanor.
• Det motiverar också medvetnare verksamheter att ha en hög kvalitetsambitionen då value consumers oftast har höga kvalitetskrav gemensamt. Kvalité före kvantitet. Det är bra!
7. Transparens
• Konsumenter måste kunna skilja greenwashing ( bolag med falsk hållbar image och skönmålning ) från bolag med verklig hållbar ambition så att allmänheten och value consumers lättare kan göra “rätt” konsumtionsval och stödja en verkligt hållbar samhällsutveckling.
• Att kommunicera verksamhetens tillkortakommande är ett hjälpmedel för seriösa bolag att förbättras och öka sitt förtroendekapital. Handlingsbaserad kommunikation och trustbranding.
Ett bolags syfte, mål och mening med verksamheten är det som avgör om bolaget verkar inom en hållbar kontext i utgångspunkt. Bolag måste ta en proaktiv roll för att stötta hållbara principer efter verksamhetens specifika förutsättningar och möjligheter samt tydligt kommunicera bolagets resonemang för sin verksamhet. Bolagslöfte. Hur, vad och varför?
LoopKapacity 