Är JAK-banken ett bankalternativ för bolag? Företagstjänster plus och minus?
JAK-Banken
Detta inlägg publicerades i Frågor. Bokmärk permalänken.
Är JAK-banken ett bankalternativ för bolag? Företagstjänster plus och minus?
LoopKapacity 
JAK Medlemsbank som alternativ för företagare.
Utgångspunkten är våra grundläggande värderingar beträffande människors ekonomiska relationer och vår idé om ränta. Det skall vara en rättvis ekonomi där ingen missbrukar ett övertag över andra, man skall leva på eget arbete och inte utnyttja sitt ägande för att leva på andras. Att begära ränta för utlånade pengar innebär att man kräver en risk- och arbetsfri avkastning på sitt ägande som bekostas av andra genom deras risktagande och arbete.
Banken, som är en ekonomisk förening, driver därför en verksamhet på räntefri grund. Eftersom föreningens idé bärs av medlemmarna så har vi organiserat oss för att kunna bedriva en lokal idéverksamhet. Vi uppfattar dessutom att vår uppgift till viss del har folkbildningskaraktär. Bankverksamheten sköts från bankens kontor i Skövde och den lokala idéverksamheten bedrivs i 24 lokalavdelningar som fungerar som anslutna demokratiska föreningar som bedriver sin verksamhet med stöd från en central organisation inom föreningen.
Sparlånet
Banken har två centrala produkter, sparlån och Stödspar. Sparlånet utvecklades av danska JAK på trettiotalet men kompletterades av svenska JAK till ett balanserat sparlånesystem där all utlåning finansieras helt och hållet av medlemmarnas räntefria inlåning. Eftersom inlåningen är räntefri kan utlåningen göras mot en avgift som avpassas för att täcka de kostnader som administrationen medför.
Syftet med sparlånet är att medlemmarna genom sin rättvisa samverkan skall kunna undvika eller komma ur de skuldfällor som räntelån ofta blir. Det är billigare än andra lån men det kräver å andra sidan att man sparar lika många kronmånader (=kronor x mån.) som man lånar.
Stödspar
Bankens nya produkt är Stödspar. Det har skapats för att på nytt göra det möjligt att styra sitt sparande så att det kommer lokala projekt till godo. Den möjligheten fanns längre tillbaka då landet var täckt av sparbanker. En sparbank är en stiftelse med ändamål att, inom ett visst område, främja sparsamhet. Stiftaren eller andra har ingen rätt att ta del i den vinst som uppkommer i rörelsen. I praktiken fungerade sparbankerna så att de kanaliserade det lokala sparandet till det lokala näringslivet. Idag håller dock sparbankerna på att försvinna. Det finns endast 77 stycken kvar.
Dagens bankmarknad
Dagens bankmarknad fungerar på ett annat sätt. Sparbankerna har ersatts av stora bankaktiebolag. Företagsledningen i ett aktiebolag har enligt lag till uppgift att skapa ekonomisk vinst åt sina ägare. Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, måste bolagsordningen innehålla bestämmelse om detta (12 kap 1 § aktiebolagslagen). Sådana bestämmelser är mycket ovanliga. Marknaden domineras av fyra mycket stora bankaktiebolag. De har en så stor del av marknaden att de kan påverka marknadspriset. En sådan marknadsstruktur kallas oligopol och karaktäriseras av ett utbud som är mindre än vad man hade haft vid fri konkurrens.
Oligopolbankernas syfte med att minska utbudet är att driva upp marknadspriset. De minskar utbudet till de sektorer av marknaden som är minst lönsamma. Dit hör hushåll och små företag på landsbygden som efterfrågar personalkrävande tjänster från bankfilialer som har få kunder. Personal är dyrt i förhållande till andra produktionsfaktorer och när aktieägarna, eller marknaden, kräver hög avkastning på sin placering så tvingas bolaget rationalisera. Helt naturligt minskar man på de mest personalkrävande sektorerna och bankfilialerna. Det drabbar landsbygdens hushåll och näringsliv.
Empirisk forskning har visat att banker fungerar på ett sätt som förstärker urbaniseringen. Vid en finansiell chock (t.ex. räntehöjning) har det visat sig att banker tenderar att låna ut mindre till små företag och mer till stora företag. Under sådana perioder får stora företag lätt att investera medan små företag hindras från att göra nödvändiga investeringar. Med en viss generalisering kan man säga att stora företag finns i stora städer medan små företag finns på landsbygden. När ett mindre företag inte lyckas finansiera nödvändiga investeringar blir effekten ibland att man måste minska personalstyrkan. De som därigenom förlorar jobben har större chans att få anställning i en större stad. De flyttar alltså efter de pengar som bankaktiebolagen styr till de stora företagen.
Låne- eller riskkapital?
Ett företag som behöver finansiera något som är viktigt för dess utveckling har två alternativ – antingen tar man ett lån eller så lockar man till sig riskkapital t.ex. genom att emittera nya aktier. Skillnaden är viktig. Om man tar ett lån mot ränta så förbinder man sig att betala långivaren en ersättning för lånet oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Men om man får in nytt riskkapital så få de nya ägarna, liksom de gamla, vackert vänta till dess att stämman har konstaterat om det blev ett överskott och beslutat om det skall bli någon utdelning eller ej.
Företag som till stor del är finansierat med riskkapital är mindre känsliga än de som lånefinansierats. Men små- och medelstora företag har inte tillgång till någon utvecklad riskkapitalmarknad. De är hänvisade till lånemarknaden och därför är våra företag betydligt mer lånefinansierade än vad som är lämpligt.
Om småföretagssektorn hade varit mindre lånefinansierad så hade den också varit mindre känslig för finansiella chocker och annan stress som t.ex. oljeprishöjningarna i början av sjuttiotalet. Man hade varit mindre beroende av, och därmed mindre påverkad av, banksektorns omstrukturering till färre och större banker med växande avstånd mellan företagare och personer i banken som beslutar om krediter. Och landsbygden hade kunnat vara mera levande.
Om hela Sverige skall leva
Alla kommer att vinna på stabilare lokala ekonomier men för att stärka dem behöver vi återskapa en banksektor med ett mindre avstånd mellan företagare och kreditbeviljare. Vi behöver återskapa en finansiell struktur som gör det möjligt för spararna att styra sitt sparande, inte bara till globalt verksamma storföretag, utan också till lokala småföretag. Och vi behöver skapa en riskkapitalmarknad för små- och medelstora företag. Den kan t.ex. bestå av ett nätverk av bygdefonder som placerar såväl i lokala företag och i andra bygdefonder som i större företag.
Med Stödspar styr man sitt sparande lokalt
Stödspar är alltså avsett för sparare som vill styra sitt sparande till lokala projekt. I princip har man ett antal personer och organisationer som öppnar stödsparkonton och stödsparar för ett lokalt projekt. Projektet får öppna ett särskilt konto. JAK betalar ut lånet så snart stödsparandet uppnått samma storlek som lånet. JAK är långivare. Den som tar lånet måste vara medlem. För medlemmar som tar Stödsparlån gäller samma villkor som för övriga medlemmar. Ingen medlem får gynnas på andra medlemmars bekostnad. De som stödsparar behöver ej vara medlemmar i JAK. Stödsparandet är räntefritt och omfattas av den statliga insättningsgarantin. Sparandet är inte låst men om stödspararnas sammanlagda inlåning underskrider lånets aktuella storlek så får man diskutera hur man kan få nytt stödsparande för att ersätta det som har tagits ut.
Bakgrund om föreningen
JAK Medlemsbank bedriver bank- och folkbildningsverksamhet. Associationsformen är ekonomisk förening. Verksamheten regleras främst av föreningslagen, lagen om bank och finansieringsbeslut och medlemsbankslagen. Det karaktäristiska för JAK är att den är en idéburen kooperativ förening. Den ägs och kontrolleras på ett demokratiskt vis av medlemmarna och alla medlemmar behandlas lika. Antalet medlemmar är 37 000. Inlåningen är drygt en miljard kronor och medlemslånen uppgår till 900 miljoner kronor. JAK började som en ideell förening 1965, blev ekonomisk förening 1993 och medlemsbank 1997.
I praktiken
Ett lån i JAK Medlemsbank är ett bra alternativ för den företagare som bygger sin verksamhet på en stabil grund. Ett JAK-lån kan innebära högre månadsbetalningar än i en konventionell bank, men eftersom det bundna eftersparandet återförs till låntagaren då lånet är återbetalat så blir den totala kostnaden för lånet alltid lägre. Dessutom finns möjligheter att genera stödsparande för verksamheter som främjar andra medlemmar vilket då ger företaget mycket attraktiva låneförutsättningar.
En kommentar
”Till JAK kommer det ofta människor som vill starta företag. De är duktiga människor som tänkt mycket på vad de ska göra och är oftast jätteduktiga på de som företaget ska jobba med. Nackdelen är att många glömmer den administrativa delen som ofta tar upp mycket tid.
Till detta kommer att vi på banken börjar tala om budgetar och affärsplaner, något som många aldrig funderat på. En affärsplan är helt enkelt en dokumentation om hur företaget ska fungera och hur de ska hantera möjligheter och problem. Speciellt problemen är viktiga då de två butikerna i Skövde kanske överlevt eller aldrig startat om de insett problem med läget eller att de kanske inte får så stor försäljning i början. Det tar ofta två till tre år innan en företagare kan börja ta ut egen lön i sitt nystartade företag. Det krävs då rejäla marginaler och realistiska kalkyler för att få det att fungera.
Det är därför vi ställer krav på er som vill låna till företagande av oss, inte bara för att övertyga oss på banken utan även för att ni själva ska tänka igenom alla tänkbara situationer. Det är just det som vi vill se, att företagaren är förberedd. Det gör de genom en affärsplan. Vi på banken är inte experter på varje marknad och affärsidé. Vi vill se att företagaren är övertygad om att deras idé håller i längden även om det inte går som det var tänkt. Det har hänt att vi beviljat lån till företagare där vi varit tveksamma till idén men där personen varit så övertygad och förberedd att vi trott på personen mer än själva idén.
Så nästa gång vi börjar fråga efter en affärsplan. Tänk inte bara på det som något jobbigt som ni behöver producera enbart för bankens skull utan som en möjlighet att försäkra er om att ni tänkt på allt i samband med starten av företaget. Behöver ni hjälp med affärsplaner så finns det hjälp att få hos Nyföretagarcentrum och Almi och flera andra organisationer som har som uppgift att hjälpa företagare.”
– Magnus Frank, Bankchef i JAK Medlemsbank